otur men ändå tur

Ja bättre kunde jag ej förklara de :-)

fick vara att jag va gravid med luna när jag va 19 år. Hennes pappa hade lovat mig guld o gröna skogar men höll inte ett skit av de. träffade Jonas i mars 08 och han kom att bli hennes pappa. lunas biologiska träffade luna tills hon va 6 månader men struntade sedan i de men tur är så har Jonas funnits där och luna älskar honom och hela hans familj likväl som dem älskar henne.

vad de gäller melina så vid jul förlovade jag mig med hennes pappa och då bestämde vi oss för att skaffa barn de dröjde ju inte länge innan de visade sig att jag va gravid några dagar efter nyår bara :-) men de som hände va att jag åter igen blev själv med massa löften och förhoppningar. han va iaf med på 1 ultraljud av 5 st så första va han med på. Sedan va hon planerad på samma dag som hans födelsedag men hörde inte ett ljud den 24 sep. den 26e är hon född. han har träffat henne 5 ggr. nu fyller hon 1 år på fredag och han behagar varken att svara i tel eller på sms om han kommer ner. Detta är ett stort problem för mig att de varit massa lovande och att han bryr sig om den andra ungen men inte melina
han har till och med velat träffa ett barn han va plast pappa till men inte bryr han sig om sitt egna kött o blod. jag har satt min gräns med att den han e med o den ungen inte skall vara i närheten av mitt barn pga orsaker som är förståeliga men ändå försöker han tänja på gränserna. jag har erbjudit honom att ha melina hos sin mamma varannan helg inte ens de passar. kommer han nu inte till helgen så får det vara så att ha sådant tålamod som jag haft är för mig ett under men någonstans tar det stopp. hade det inte varit för mig så hade hon ej haft kontakt med hans sida av familjen. Men det är bara att ta de. mitt liv stabiliseras varje dag nu så kraften att faktiskt efter helgen skita i det finns där. De tråkiga är att det är ett litet barn han drabbar eller att de e så att han ej får träffa henne pga jag säger nej till den han e med. men då e de han som får sätta ner foten om han bryr sig om melina. jag hade inte stannat om någon hindrat mig från mitt barn. Men e man inte stark nog så klarar man nog inte de.

Ne nu ser jag fram emot helgen min stora ska till sin pappa och min lilla ska till sin ena faster lördag till söndag :-) på fredag lördag och söndag så e de kalas för lilltjejen :-) massor att göra o på lördag kväll skall jag och killen samt vänner ut :-)

ne nu ska jag fortsätta jobba gött att ha ett jobb :-P





Hej hej :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0